(Det var helt ljust när jag började gå, bilden tog jag när jag var vid skolan)
Jag gick lite fel i början, för jag trodde att jag kom ihåg kartan från hitta.se (Efter 19 år med mig själv har jag inte lärt mig att alltid dubbelkolla, suck...)
Efter mycket om och men, en skånsk tant och en lång omväg hade jag iallafall hämtat ut mitt paket. Man kan ju tro att jag då skulle tänka "Hm, jag går nog samma väg tillbaka, då hittar jag bra". Så var dock inte fallet. "Hm, men om jag går genom den här ligga skogen boorde jag ju komma dit..." fick det bli istället.
Runt runt gick jag och plötsligt var jag vid willys, som jag trodde låg åt det motsatta hållet i förhållande till var jag gick. Yes! tänkte jag, från willys hittar jag i allafall. Men icke sa nicke; vägen var avstängd och man var tvungen att gå en helt annan väg. Därför stod jag igen i ett bostadsområde, utan någon aning om var jag var. Som tur var hittade en trevlig norrman mig och vi gick tillsammans genom ett slags skogsområde tills vi var framme vid skolan. Där ifrån var det inga problem att hitta, så nu sitter jag i lägenhetens värme och myser med en kopp te.
Som det kan gå när hjärnan inte är på!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar