Jag kom precis hem från en trevlig middag hos några vänner till familjen. Där kramade jag deras gulliga bebis som var lite lik lilla Masarin och åt god mat. Pappa lekte runt som vanligt och alla var glada tills skottkärran åkte i diket, fast det gick bra ialla fall. Barnen hade roligast av alla, precis som det ska vara. Jag har alltid gillat barn väldigt mycket, men jag är himla dålig på att leka med dem eller att ens hålla i ett barn. Det blir för mycket ansvar, jag är så rädd att ha sönder dem! Men söta är de iallafall och jag kan ju alltid njuta av deras glada miner på säkert avstånd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar